Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290
STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN.
»icke kan och icke skall förklaras» — och dock förefaller det oss,
som om man utan att vanhelga känslans helgedom kunnat gå litet
längre i analysen af fosterlandskärlekens begrepp. Författarinnan
berör sedan, ej sällan träffande, sant och vackert, både goda och
dåliga sidor i vår svenska fosterlandskärlek. Naturligtvis undgå vi
icke det vanliga klandret för skryt och högmod, och dock äro väl
dessa lyten icke något så särskildt karakteristiskt för vår
fosterlandskärlek — snarare tvärtom. Författarinnans fredskärlek, i sig
själf all ära värd, förleder henne längre fram till några väl ensidiga
och därföre lätt missförstådda uttalanden om krig och beundran för
den krigiska bedriften. Frågan är svårligen löst genom så
kategoriska omdömen som detta: »Det land, som griper till vapen för
annat än själfförsvar, ställer sig moraliskt i bredd med den uslaste
stråtröfvare.» Å andra sidan instämma vi gärna i fru N:s vackra
slutord: För att göra framsteg får man icke tänka för lågt om sig
själf och inte heller vara alltför belåten med sig själf; man är
skyldig sitt fosterland icke blott den skatt, som staten kräfver i pengar,
utan äfven skatten af de gåfvor, som blifvit hvar och en betrodda;
hvar och en, äfven den ringaste, kan på det sättet tjäna sitt
fädernesland o. s. v.
Fröken E. Fries har i n:r 57 behandlat Betydelsen för
Sveriges utveckling af 1600-talets krigspolitik. Fr. Fries utgår från
det obestridliga faktum, att vårt land då hade att välja mellan att
anfalla eller att anfallas och att krig den tiden ej gärna kunnat
undvikas. Hon påpekar hvilken betydelse för hela vår utveckling
denna krigspolitik fick genom Sveriges stora konungar och statsmän
samt utvecklar resultaten så väl i yttre som inre hänseende. Det
är en fullt objektiv, opartisk och sakrik framställning af ett
tidehvarf, i hvilket författarinnans specialstudier gjort henne
hemmastadd. Vi framhålla särskildt teckningen af de tre generationer inom
de svenska stånden, särskildt inom adeln, "som sammanfalla med
stormaktstiden, och deras skiftande egenskaper, likaså de om riktig
historisk blick vittnande iakttagelserna om orsakerna till
storhetstidens snart öfvergående blomstring i vårt land och till dess
upphörande.
Två andra häften behandla ämnen af mera främmande art.
Lektor J. F. Nyström har i n:r 52 lämnat en skildring af Vasco
da Gama och upptäckten af sjövägen till Indien, årets
fyrahundra-årsminne, med många detaljer från dessa i det underbaras och nyas
glans skiftande färder, som fläckades af så många gagnlösa
grymheter.
Professor K. F. Johansson har i n:r 56 meddelat ett i
Ateneum hållet föredrag Om de indiska inskrifterna, deras
upptäckande och deras tolkning. De inskrifter, som behandlas, äro de
s. k. Açoka-inskrifterna från tredje årh. före Kr. De äro Indiens
äldsta säkert daterbara minnesmärken, härröra från en indisk konong
Açoka, hvilken öfvergick till buddhismen, och äro för kännedomen
om denna religion af största betydelse. Förf. redogör för inskrif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
