Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDERRÄTTELSER
291
ternas upptäckts- och tolkningshistoria och framhåller betydelsen af
deras innehåll. Det var genom konung Açoka, som buddhismen blef
en »världsreligion».
— Uti tidskriften Eranos (III) har docenten K. Ahlenius
infört en uppsats om Die älteste geographisclie Kenntniss von
Skandinavien, i hvilken han genomgår och kommenterar uppgifterna om
Skandinavien hos de antika och senlatinska författarne alltifrån den
grekiske astronomen Pytheas i fjärde århundradet f. Kr. ända till
longobarden Paulus Warnefridi i slutet på åttonde århundradet e. Kr.
med hänsyn på samma gång till den nyaste litteraturen i ämnet.
— Professor Schück har i Finsk Tidskrift infört några
undersökningar om Svensk gudatro under en heden tid. Han kritiserar
- till en böljan de moderna åsikterna, å ena sidan Bugges
lingvistisk-filölogiska, å den andra Rydbergs enhetligt systematiserande, samt
undersöker därpå källorna för vår kunskap om svensk gudatro, hvilka
han finner i begrafningsskicken, i ort- och personnamnen samt
litteraturen, de äldsta kristna författarne, lagarna, de latinska författarne
samt Saxo och Snorre. Redan nu uppställas som de egentligen
svenska gudarne Tor, Uller, Frej, Njord och Odin Bamt framhålles,
huru flera af de isländska myterna bevisligen äro produkter af en
yngre tids lärdom eller sägner, huru t. ex. skaldekonstens gud Brage
aldrig varit känd i Skandinavien eller utom Island, liksom Balder
aldrig varit dyrkad i Sverige. I en senare artikel utföres ämnet
vidare i anslutning till den satsen, att de germaniska folken haft
sina särskilda lokalkulter och icke öfverallt eller på alla tider haft
samma gudsdyrkan eller samma mytiska föreställningar. Tor och
Uller (om hvilken gud man just ingenting vet) äro de ursvenska
gudomligheterna ; senare inkommer Fröskulten, Bist Odinskulten.
— Till oss ha öfversändts årgångarna 1897 och 1898 af
tidskriften Jägaren, utgifven af H. Samzelius. Tidskriften, som är
rikt illustrerad och synes vara väl redigerad, erbjuder understundom
bidrag af kulturhistoriskt eller biografiskt intresse. Vi finna sålunda
i 1897 års årgång en uppsats »Svenska regenter på jaktstig»
(stannande med Fredrik I), i båda årgångarna en rad biografier öfver
jägare, så väl lefvande som döda, och skildringar af jaktförhållanden
från äldre och senare tid.
— Professor Christian Schefer i Paris, hemmastadd både i
svenska språket och i svenska historien, har i »Annales de 1’école
libre des sciences politiques» offentliggjort under titeln Bernadotte
prince de Suède et V Europe (1810—1815) ett utdrag ur ett större
arbete om Karl Johan. Det meddelade utdraget lägger, så vidt vi
kunnat finna, inga nya detaljer till hvad den tryckta litteraturen
redan har att erbjuda med afseende på Karl Johans uppträdande
dessa händelserika år. Det är i stället ett försök att karakterisera
kronprinsens handlingssätt och att uppsöka motiven till detsamma.
Författarens omdöme — ovanligt, när det är fråga om en fransman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
