Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Södermannalagen och dess konungabalk
AF
CARL M. KJELLBERG
Af flera skäl kom jag att fästa närmare
uppmärksamhet vid den s. k. B-kodex af Södermannalagen (SML), som
förvaras på biblioteket i Köpenhamn och är signerad 2237
i nya Kongl, samlingen. Genom välvilligt tillmötesgående
af bibliotekarierna vid Uppsala och Köpenhamns bibliotek
blef det mig möjligt att bekomma den till låns för
begagnande på Uppsala universitetsbibliotek. Det var nödvändigt
att taga själfva handskriften i närmare betraktande och
jämföra den med A-kodex, då Schlyter i sin upplaga af
SML1 endast meddelat läsarter ur samt under form af s. k.
additamenta aftryck af de ställen i densamma, som i högre
grad afvika från A-kodex.
Närmaste afsikten med denna undersökning är att om
möjligt söka utreda, huru de båda laghandskrifterna (A och
ß) förhålla sig till hvarandra, om flock 2 i konungabalken
(KgB) i B-codex ursprungligen är författad för en blifvande
redaktion af Magnus Erikssons landslag och i förbigående
intagen i SML:s KgB2 eller i stället hämtad ur MELL,
samt slutligen att visa, det SML ännu på 1400-talet har
tillämpats i Södermanland vid sidan af för att ej säga
framför landslagen. Det sistnämnda är just ägnadt att visa, att
landslagen i hela sin vidd ännu ej på länge blef antagen
som gällande för Södermanland.
1 Södermanna-Lagen. Land 1838. A-codex förvaras på. K. biblioteket
i Stockholm. Denna af pikturen och andra omständigheter att döma äldsta
handskrift af lagen har Schlyter, som bekant, lagt till grund för sin
upplaga. Benämningen A- och B-codex är antagen af S. för att skilja de båda
handskrifterna från hvarandra.
8 Denna mening hyser Schlyter redan 1836 (Juridiska afhandlingar,
I, sidd. 6 ff), och har sedan efter inkast från Reuterdahls sida 1862
(MELL sidd. LXII f.) förklarat sig stå fast vid denna sin mening.
Tengberg, (Om d. äldsta territoriala indeln. och förvaltn. i Sverige, sid. 65) är
böjd att anse flock 2 hämtad från MELL.
Hisl. Tidskrift 1898.
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>