Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÖDERMANNALAGEN OCH DESS KONUNG AB ALK
299
som finnas på Uppsala bibliotek och hvilkas ålder Schlyter
satt till midten och senare hälften af 1300-talet, samt med
de facimilen af dylika handskrifter jag haft att tillgå.1 Det
resnltat jag därvid kommit till är, att den med större skäl
kan vara från senare hälften af 1300-talet än från dess
förra hälft, dock närmare 1350 än 1400. Visst är
emellertid, att intet i afseende å pikturen finnes, som gör det
nödvändigt att hänföra den till 1330- eller 1340-talet. Lika
väl kan man på denna yttre grund sätta handskriften till
1350- eller 1360-talet, för hvilket senare äfven vissa inre
kriterier tala, som vi längre fram få tillfälle att beröra.
Handskriftens ortografi och vissa språkliga företeelser
tyda äfven på, att den förskrifver sig från tiden efter 1350.
Jämför man den med SML:s A-kodex, finner man också
genast en betydande skilnad i detta hänseende dem
emellan. Såsom exempel vill jag endast anföra, att
Köpenhamns-codex företrädesvis har th och ö, då A-codex har p; ghs,
då A-kodex har x, dh, då den senare har endast d. Som
ändelsevokal använder den på sätt som MELL a2 i stället
för æ i A-kodex o. s. v. Vidare äro bokstafsförbindnin-
garna vida talrikare i denna handskrift än i A-codex.
» *
•
Huru SML blifvit kodificerad, och om de till vår tid
bevarade båda handskrifterna (A- och B-kodex) af denna
lag utgöra representanter för olika lagredaktioner eller om
de afvikelser, som förefinnas dem emellan, äro beroende blott
på tillfälliga, successiva tillägg, d. v. s. utgöra antingen
lagtolkningar eller nya stadganden, måste först blifva föremål
för vår uppmärksamhet. På hvad sätt SML först blifvit
kodifierad eller fått den form, hvari vi nu äga den, kan
man naturligen ej bestämdt säga, då stadfästelsen och
företalet till denna lag, som vi längre fram skola visa,
ursprungligen endast varit afsedda för den redaktion, som
föreligger i Köpenhamnshandskriften.
Om tillkomsten af SML:s äldsta redaktion lämna oss
således dessa källor ingen upplysning. Lika litet veta vi
1 Schlyter, Corpus joris Sveo-got., de delar där faksimilen förekomma.
E. Hildebrand m. fl., SvenBka handskriftsprof. Stockholm 1894.
1 Jfr. Kock, anf. arb., II, sid. 318 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
