- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Adertonde årgången. 1898 /
310

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

310

CARL M. KJELLBERG}

Schlyters bevis är, att i KgB 4 pr i MELL säger
»/ør-næmde laghmæm, ehuru inga lagmän förut uppräknats i
balken, utan endast laghmanz dome. Detta skulle visa, att
man vid afskrifvandet ur SML glömt bort att ändra det
där förekommande >fyrnæmder lagmæn>, som syftar på de i
flock I i denna lag uppräknade lagmännen till laghmæn af
fornæmdum laghmanz dömum.1 Men en dylik inadvertens
är för visso långt obetydligare än det korrumperade stället
i MELL, som redogör för valsättet (KgB 4 § 1). Som
bevis för Schlyters mening är det i alla händelser ohållbart^
då den, som skrifvit B-kodex, i detta fall lika väl har
kunnat afskrifva MELL.

Såsom ytterligare bevis har anförts, att vid
redogörelsen for konungens inkomster i MELL (KgB 2) det säges:
sum lagh ok rætter ær, då B-kodex har åum lagh ok ræt cer
i lande ok laghsaghu huarre (FI. II § I). Denna olikhet
skulle tydligen visa, att stadgandet i B-kodex ej kunde
vara hämtadt från MELL, då det förutsätter olika lagar i
de särskilda landskapen.? Detta ställe anses hafva blifvit
ändradt, då det flyttades till MELL. Att det kunde vara
tillagdt i B-kodex, synes man ej ha tänkt sig som möjligt,
Detta tillägg är dock helt naturligt, då, såsom vi strax
få tillfälle visa, MELL ej på länge i sin helhet blifvit
gällande i Södermanland. Då är ju förklarligt, att ett dylikt
tillägg gjorts i B-kodex för att tillkännagifva, det
stadgandet visserligen gällde i hela landet, men också i hvarje
lagsaga, d. v. s. äfven i Södermanland. Ännu ett bevis på
denna Södermännens reserverade hållning föreligger i samma
flock II i B-kodex (§ 3 artik. 3). Där säges konungen ej
la kränka eller fängsla någon, om han ej är förvunnen till
det brott, sum lagh sighia i laghsaghu there gærningin giors.
Motsvarande ställe i MELL (5 § 9) har: sum lagh
sighia ok rikisins rættær. Vidare säges på samma ställe i
B-kodex, att konungen skulle styra med inländska män, sum
gamul lagh ok siàuæne af ålder hauer uarit, då MELL har (KgB
5 § 4) sum gamul lagh ok rikisins ræter hauer af ålder varit.

Enligt Schlyters mening3 skulle äfven de historiska
notiserna i B-kodex tala för, att SML:s KgB. 2 vore äldre

1 MELL sid. LXXVIII not. 11. Jfr Jurid. afh. I, s. 6.

- Schlyter, Jnrid. afh. I, 6 not. Jfr. Hjärne, Förh. mellan
landalagens båda redakt. 1884, sid. 3, not 4. ’

3 Jurid. Afh. I, sid. 6 not.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:04:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1898/0318.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free