Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 2 STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
Legendens ord äro alltså, ej heller med afseende på Eriks
fromhet, fullt exakta och tillförlitliga.
Erik har, säger Stjerna vidare, ej såsom legenden uppgifver,
byggt gamla Uppsala domkyrka. Redan i ett föredrag i våras visade
jag, att legenden aldrig säger något sådant utan blott omtalar, att
Erik sökte fullborda det kyrkobygge i Gamla Uppsala, som forna
konungar, »hans förfäder,1 och bördamän funderat häfde och något
opå bygdt».
Stjerna bestrider likaledes legendens uppgift, att Erik utöfvat
någon lagstiftande verksamhet, och anser de stadganden, som
tillskrifvas Erik, härröra från långt äldre tider. Denna Stjernas invändning
synes mig på af de af honom anförda skälen befogad, om man också
ej, såsom Stjerna, torde kunna förneka möjligheten af Eriks
lagstiftningsåtgöranden, på grund af att konungen vid denna tid ej kan
antagas hafva haft en dylik befogenhet, enär de nya
rättsbestämmelsernas tillkomst under dessa utvecklingstider väl voro i hög grad
beroende af konungens makt och anseende. Några bevisligen
tidigare uppgifter härom än legendenB eller några af denna oberoende
källor, som bekräfta Eriks lagstiftningsverksamhet, känna vi ej.1
Legendens uppgift synes mig här alltså högst tvifvelaktig, om
den också knappast bevisligen kan sägas vara falsk.
Stjerna söker vidare framhålla sannolikheten af att Erik aldrig
företagit något korståg till Finland. Något direkt bevis härför kan
han ej prestera, men han anser tidens inbördes tronstrider och Eriks
föga kristliga sinnelag göra ett sådant korståg knappast antagligt.
Då emellertid ett påfvebref från (trol.) 11713 omtalar, att sådana
tåg företagits före nämnda år, men vi ej veta hvem som företagit
dem, ligger det ju nära till hands att i denna skrifvelse se en
bekräftelse på legendens uppgift. En härfärd från Uppland till
närmaste trakten af Finland var ju under dessa tider hvarken något
ovanligt ej heller något som behöfde kräfva så stora förberedelser.4
I hvad mån inre stridigheter, såsom Stjerna antager, skalle hafva
förhindrat en sådan Finlandsfärd synes mig omöjligt att afgöra, enär
vi för närvarande känna så ytterst obetydligt om dessa.
Tiden efter Eriks död till nämnda påfveskrifvelse tyckes
dessutom likaledes varit synnerligen orolig.
Att legenden i analogi med andra af sina uppgifter dock
förstorat och förhärligat denna Eriks härfärd, är ju mycket möjligt,
1 Kjellberg har pointerat detta genom att uppvisa de olika
legendredaktionernas ord i denna sak. Tidn. Uppsala 12 april 1898. Stjernas
uppgift om kyrkans obetydlighet motsäges af Kjellbergs gräfningar i Gamla
Uppsala, som visa, att kyrkan åtminstone varit anlagd i stor skala. Se
Upplands Fornminnesförenings Tidskrift 1896.
» Kjellberg anför ett stadgande i ÖGL:s Drp. B. XIV., som sknlle
kunna strida häremot, men torde den Erik, som där nämnes, syfta p& Erik
Läspe (Freudenthal, ÖGL., sid. 74 not 5.)
3 ST. 46.
* Jfr Montelius, När kommo svenskarne till Finland? (Finsk
Tidskrift 1898 h. 2.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
