- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Adertonde årgången. 1898 /
323

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NYASTE ÅSIKTER OM ERIK DEN HELIGE

323

för att ej säga troligt. I denna punkt äro alltså sannolikheterna
för närvarande större för än emot.1

Synnerligen viktig för uppfattningen af Erik den helige äro
naturligtvis omständigheterna vid Eriks död.

Har Erik lidit martyrdöden?

Nej, säger Stjerna. Jo, menar Kjellberg.

Bägge synas härvidlag lägga hufvudvikten på om Erik blifvit
halshuggen eller ej.

Stjerna anser, att legendens uppgift om Eriks halshuggning är
lånad från historien om »Ericus peregrinus», en munk, som på Adams
af Bremen tid led martyrdöden vid Flottsund, samt säger: »högst
egendomlig är den skymfliga behandling man lät konung Eriks lik
undergå».

Kjellberg anmärker, att halshuggningen har sin naturliga
förklaring däruti, att Eriks fiender ville göra sig förvissade om
konungens död samt att »legenden ej alls nämner, att Eriks lik undergick
någon skymf!ig behandling utan endast att man gaf honom sår på
sår och lät afhugga hans hufvud, då han redan var halfdöd». Under
det den förra anmärkningen synes mig fullt berättigad, förefaller ju
den senare invändningen högst egendomlig, då Kjellberg stödjer den på
följande ord i legenden: »in ipsum iam seminecem amplius sævientes et
ludibria exercentes reverendum caput ejus irreverenter absciderunt!»

Hufvudvikten i frågan om Eriks martyrdöd, sådan den af legen-.
den framställes, synes mig dock ligga icke i frågan, huruvida Erik
halshöggs utan vidare eller om det skedde på ett grymt sätt, utan i
hans död, sedd i samband med legendens berättelse om hvad som
timade närmast före densamma.8

Huruvida denna legendens berättelse åter igen är sann, synes
mig för närvarande så godt som omöjligt att afgöra. Flera
omständigheter tyda dock på att i densamma finnes åtminstone en
historisk kärna.8

Af det nu anförda synes mig framgå:

att man med af legenden oberoende källor på så godt som
ingen punkt kan styrka dennas fulla trovärdighet;

att legenden i åtskilliga afseenden, såsom då fråga är om
utsträckningen af Eriks regering samt hans fromhet, bevisligen återger
det verkliga förhållandet till förmån för Erik den helige;

1 Jfr ock Innocentius’ III bref i Historiallinen Arkisto II, sid. 31 samt
Vita S:ti Henrici (SRS. II, sid. 332).

» Knot den helige m. fl. äro bevis hSrp&. Att Magnus Henriksson,
Eriks baneman, redan 1161 bragtes om lifvet, har helt Bäkert också i ej
ringa grad inverkat på Eriks helgonrykte.

3 Så t. ex. tyckes traditionen om Eriks död redan tidigt vara fäst vid

nuvarande Uppsala, i det ett bref (SD. 876), skrifvet senast 1278, omtalar

en >ecclesia S:ti Erici» i nuvarande Uppsala (Arugia). Anmärkas kan ock,

att Bondekyrkan, i hvars närhet Erik säges hafva dött, vid slutet af 1100-

talet eller början af 1200-talet fått hela midtelskeppets öfre del tillbyggd.
Möjligt är, att kyrkan blifvit förstörd under den strid, som 1160 ut-

kämpades. Kyrkor användes ju under medeltiden ofta vid försvar (jfr
Hildebrand, H., Sveriges medeltid II, s. 671 ff.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:04:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1898/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free