Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 2
STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
Bäckerström utnämndes, såsom vi veta, till teologie doktor efter
riksdagen 1779.1 Att hans uppträdande för religionsfriheten, och
ingenting annat, föranledt denna utnämning, därpå behöfva vi ej
längre tvifla. Bäckerströms litterära och öfriga förtjänster tyckas
nämligen ingalunda hafva varit af den art, att de skulle kunnat
motivera densamma.
Såsom läsaren kanske erinrar sig, utgjordes ett af Bäckerström»
få och små litterära alster af en öfversättning af Pontoppidans danska
katekes. Boken utkom 1764 i Kalmar och vardt i N:o 65 af Salvii
Lärda Tidningar för 1766 föremål för ett bedömande. Kritikern
sade rent ut, »att den är mycket ofullkomlig och oriktig; ty några
och 60 frågor uti danska hufvudsyften äro uti öfversättningen
alldeles uteslutne oeh en del orätt tolkade».–-»Jag önskar
för min del,» slutade den anonyme kritikern sin anmälan, >att
vi kunde snart få en riktigare och fullständigare öfversättning af
detta vackra arbete.»2 På denna kritik svarade Bäckerström i N:o
74 af samma tidning, »att man dock i Kalmar ej på 240 sidor
kunna trycka så mycket, som på 208 blifvit utgifvet i Köpenhamn.
Orsaken har varit denna: att på det förra stället ej funnits tillgång
på så små stilar och så stort papper.» I svaret framhölls vidare,
att de uteslutna styckena voro af mindre betydelse och att den
svenska upplagan ej innehåller »något som är anstöteligt, i hvilket
fall det aldrig kan sägas om en bok, att hon är ofullkomlig och
oriktig, så framt man ej med flit vill pådikta henne slikt, för att
bringa henne i misstroende.»3 Ett svagare försvar kan man icke
gärna tänka sig! — Såsom i hög grad torftig måste också
bevisföringen i Bäckerströms religionsfrihetsmemorial betecknas. För
öfrigt hade ej Bäckerström gjort sig bemärkt som riksdagsman —
denna var hans första riksdag, och under den talade han aldrig.
Som församlingsherde hade däremot Bäckerström vid ett tillfälle
ådragit sig offentlig uppmärksamhet för sitt nit. Men dessvärre var
uppmärksamheten föga smickrande för honom, och nitet ovist.
Bäckerström hade för bekämpandet af den i hans församling, likasom
öfver hufvud i Kalmar län, hemligt florerande husbehofsbränningen,
samt i öfverensstämmelse med ett af direktionen för kronobränneri-
1 Utnämningen publicerades den 25 februari i Posttidningen. Jag har
beträffande Bäckerström och Waller i min tidigare uppsats oriktigt
uppgifvit, att de utnämndes under riksdagen (se HiBt. Tidskrift, 1898, s. 59.)
2 Med anledning häraf skrifver Stricker i den kuriösa cirkulär
(>klubb>)-skriftväxlingen s®/8 1766: »Erkebiskop. Måg Bäckerström lärer ej tycka
särdeles wäl om den observat., som i Lärda Tidningen är gord öf. des
öfversatta. af Pontoppid. Cateches.t
3 Svaret var anonymt. I anledning häraf frågar J. Öller (e. o.
hofpredikant, sedermera ord. hofpredikant och kyrkoherde i Jemshög) i den
ofvan citerade skriftväxlingen "/» 1766: >Mån Beckerström sielf har
svarat pä Critiquen öfver des öfversättning af Pontoppidans Cateches?>
Härtill svarar Stricker samma dag: >Ja, Bæckerstr. har svarat pä Critiquen
sielf och Directeuren [Stricker] hade besvär at inlämna den; tycker Herr
N:o 4 [Öller] at den är et mästerstycke? Jag tyckte den var nog klen.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
