Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 2
STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
— Af Sverges traktater med främmande makter utgifna af
O. S. Rydberg bar elfte bandet utkommit (äfven under titeln
»Sverges och Norges Traktater med främmande makter» band II)
och innehåller Sveriges och Norges traktater under åren 1846—1867.
— Docenten R. Kjellén har i »Tidsskrift for Retsvidenskab»
1898 publicerat Studier i äldre Vestgötalagen. Han utgår från
det kända faktum, att vi svenskar gjort alltför litet för den vetenskapliga
bearbetningen af våra äldsta rättskällor och han har i ifrågavarande
»Studier» valt den ganska kloka vägen att taga före en enskild lag
och ur densamma uttaga vissa enskilda punkter till uttömmande
behandling. Hans undersökningar gälla den offentliga rätten. Här
behandlas sålunda först i den utförligaste undersökningen och delvis
med anlitande af tabellens åskådliga språk »Den personliga
jämnlikhetens graderingar». N:r II behandlar »Rester af ättförfattningen»,
n:r III och IV två parallella ämnen: »Alle grannar» och »Byn såsom
primärkommun». Sista undersökningen gäller begreppet »Alle män»,
där han uppställer och bevisleder den ganska antagliga hypotesen,
att därmed betecknas icke blott häradet utan i vissa fall äfven
landskapet, beroende på det forum, inför hvilket ett mål varit före. —
Det skulle tvifvelsutan löna sig att på detta sätt taga andra enstaka
punkter före; man vinner fördelen af en fullständig utredning och
lämnar på så sätt goda bidrag till en fullständig systematisk
framställning.
— I en läten upplaga om 200 exemplar har amanuensen fil.
d:r John Kruse utgifvit några förut publicerade studier under titeln
S:t Knutsgillet i Malmö, kulturhistoriska bidrag till dess 600-åriga
historia.1 Efter att ha berört gilleväsendets uppkomst och sociala
betydelse öfvergår förf. till Knutsgillena, af hvilka icke mindre än
sju funnos i Skåne och af dem tre ännu mer och mindre blomstrande.
Knutsgillet i Malmö omtalas första gången 1360 men är åtminstone
hundra år äldre. Förf. meddelar därefter i första afdelningen en
mängd kulturhistoriskt intressanta drag ur Malmögillets historia ända
ned till våra dagar. Den andra afdelningen kallas »Svenska konungar
och drottningar i Malmö S:t Knutsgille under 1600- och 1700-talen»
och går i själfva verket ända fram till 1807 och 1816. Afsikten
med arbetet har varit att väcka ett lifligare intresse för Malmö-gillet,
som lär föra ett tynande lif, medan systergillet i Lund gläder sig
åt ett allmänt deltagande och en rik blomstring.
— Den personalhistoriska och släkthistoriska forskningen
blomstrar, som bekant, för närvarande i Sverige. Utom de bekanta
»Svenska Ättartalen» ha de senare åren haft att bjuda på ett antal
bidrag till nationernas och ämbetsverkens liksom till enskilda släkters
historia och »Personalhistorisk Tidskrift» har i dagarna utsändt sitt
första häfte, som vi nu ej hinna omtala, för att blifva en förenings-
1 Boken kan erhållas hos förf. till ett pris af 3 kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
