Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
ÖFVERSIKT!®. OCH GRANSKNINGAR
meddelat i sin broskyr Rolandaagan (1884). Men Ritto har gifvit
sin vers en daktylisk gång, hvilket verkar icke blott främmande
ntan ganska släpigt och enformigt. Den berömda begynnelsestrofen
lyder så här:
Alt Karl den store, vor msegtige kejser,
Syv år fuldt vel har i Spanieland været.
Lige til havet han riget har hærget:
Ej er der borg, som sig længer kan værge,
By er og ifture med jorden er jævned;
Knn Saragosfta ham trodser på bjerget:
Her kong Marsile, den vantro, end herskar,
Han, som Apollon og Muhamed tjener. —
Intet ham kan mod hans andergang skærme!
Innan man läst 3,138 sådana verser, är man uppgifven af
trötthet. Hur mycket friskare är icke af Schulténs
Ben store Karl, vår kejsare och konung,
I Spaniens land sju hela år har varit.
Det höga landet han till hafvet kufvat.
Där finns ej borg, som håller stånd mot honom,
Ej stad, ej mur mer öfrig är att grusa,
Förutom Saragossa på sitt berg.
Dess herre Marsile är, som Gud ej älskar;
Han tjänar Mahnmmed, Apollon tillber.
Det stundar ofärd, ej han undgår henne.
Det kan väl hända, att Ritto tänkt på Gautiers teori, att den
franska 10-stafviga versen uppstått ur en daktylisk —
(= Rittos egen). Men det enda stödet för en sådan åsikt, Gautiers
ifriga och varma öfvertygelse därom, har nu fallit bort, sedan han
själf i P. de Jullevilles Histoire de la Langue et de la Littérature
franfaise I, 112 tagit tillbaka densamma.
En särskild svårighet har öfversättaren vid återgifvandet af
egennamnen. Det torde stöta de flesta, att af Schultén accentuerar
Mdrsile, Turpin, att han utan vidare talar om Aix = Aachen
o. 8. v. Det gör icke Ritto; men om hans accentuering Ölifant
(Rolands horn), Dyrendal (Rolands svärd), eller ens Oliver (franska
Olivier), hans skrifning Gualter — Gautier eller Walter, o. s. v.
äro lyckade, kan vara omtvisteligt.
Öfversättningen är åtföljd af noter af Ritto, hvilka dels redogöra
för vissa vid översättningsarbetet följda grundsatser, dels meddela
upplysningar till enskilda textställen. Den är föregången af en
inledning af professor Kr. Nyrop, som med sin sakkännedom och sin
framställningskonst belyser Rolandslegendens uppkomst och
utbredning. Mindre bekant däri torde vara, att Roland är hjälte i
färöiska visor och i norska folksånger och traditioner. I Sverige
har Roland knappt gått utöfver de medeltida öfversättningarna af
franska dikter. Namnet förekommer sparsamt i modern tid såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
