- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Adertonde årgången. 1898 /
11

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DAENELL, DIE HANSE IN DER 2 HÄLFTE DES 14 JAHRHUNDERTS II

gjort sig skyldig. S. 66 intager förf. sin position i den näppeligen
ännu afgjorda frågan om karakteren af 1397 års unionstraktat. I
ett arbete så utförligt och framför allt så citatrikt som dr Daenells
hade väl varit på sin plats att påpeka, att en från förf:s uppfattning
afvikande mening förekommer inom den vetenskapliga litteraturen.
Det hade ju blott behöft ske med ett: »Anders O. S. Rydberg,
Sverges Traktater II s. 568», och nog hade det citatet försvarat
sin plats såväl som många andra i förf:s bok.

Uppställningen och ordnandet af materialet utmärker sig för reda
och öfverskådlighet. Efter att inledningsvis och i korta drag ha
redogjort för Hansans förhållande till de främmande länder, med
hvilka den stod i handelsförbindelse äfvensom för den allmänna
ställningen i Nordtyskland till år 1385, skildras i kap. 1 förhållandet
till Flandern, Holland, England och Novgorod, de furstliga makterna
och folkrörelserna inom städerna till år 1393. Det var en tid af
oafbruten strid, visserligen mest af diplomatisk art, som Hansan på
alla sina verksamhetsområden hade att upplefva på 70-, 80- och de
första åren af 90-talet. Stridens mål var för städerna
privilegiebekräftelse, och de nådde genom skickligt undfallande här, energiskt
pockande där visserligen hvad de åsyftade. Den afbrutna
handelsförbindelsen hade återupptagits, med England genom fördrag 1381
och 1388, med Flandern och Novgorod 1392. Då så skett, och
sedan lugnet blifvit återställt i Nordtyskland i början af 90-talet,
kunde Hansan först vända hela sin samlade uppmärksamhet på den
Skandinaviska norden, där den dock alltid hade viktigare intressen
än annorstädes att bevaka. Där hade, som bekant, under tiden för
Hansans nyss omnämda strider, de stora omhvälfningar skett, som
gjort Valdemar Atterdags dotter till herskarinna i Nordens tre
riken och förflyttat mecklenburgaren Albrekt från konungasalarna till
fängelseensamheten, just som hans högtsträfvande planer efter konung
Olofs död tagit sin djärfvaste gestalt. På denna utveckling hade ej
Hansan kunnat utöfva något bestämmande inflytande. Att den dock
följde händelserna i Norden med det lifligaste intresse är säkert
nog, och att den tänkte sig möjligheten af för dess handelsintressen
vidriga följder af de tre skandinaviska ländernas förening, visar
bland annat anläggandet af nord-östersjökanalen. Om dess
skandinaviska politik alltså under denna tid var något passiv, så berodde
det endast på, att den ej utan risk kunde vara annat.

Hansans ställning till Nordeuropa under åren 1385—1393 är
framställd i kap. 2. Här såväl som i de två följande kapitlen har förf.
i hufvudsak följt Styffe och Erslev såväl i uppfattandet af Hansans
nordiska som af Margaretas hanseatiska politik. Rätteligen bör dock
erkännas, att han meddelat ett och annat förut okändt drag äfven
åt bilden af Margaretas politik. Så s. 76 där han framhåller en
del omständigheter, som tala för, att Margareta år 1390 legat i
vänskapliga underhandlingar med Polen trots den försäkran om
motsatsen, som hon nämda år både muntligen och skriftligen gaf
hög-mästaren i tyska orden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:04:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1898/0383.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free