Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ADOLF BJÖRKANDER, V38BT STÄDS XLDETA HISTORIA 2g
ännu vid medeltidens slut lydt under den allmänna gotländska lagen
och ej under Visby stadsrätt. Häraf sluter han, att de gotländingar,
som drifvit denna äldsta handel, ej varit medlemmar af något
stadssamhälle utan lefvat såsom bönder under landsrätt. Där behöfdes
någon främmande impuls för att gifva en utveckling, som ledde
fram till de sjöfartidkandes exemption från den för alla gotländingar
gemensamma rätten, och denna impuls gafs genom organiserandet
af ett tyskt stadssamhälle i Visby. — Så långt kan man tvifvelsutan
vara ense med författaren, men för visso har han icke här uttömt
hvad som vid skildringen af den äldre handeln kan vara af intresse
speciellt för Visby. Har icke denna handel anknutit sig kring en
eller flera stadsbildningar under landsrätt? Och har icke platsen
vid Visby, hvars namn anger ett gammalt offerställe, och hvars yttre
villkor gåfvo anledning till bosättning, just framkallat en dylik
bildning? Det material, författaren framdragit, besvarar ej dessa
spörsmål, och de hafva ej någon grundläggande betydelse för det
problem, han uppställt för sig. Emellertid är det anmälarens tro,
att framställningen skulle vunnit i klarhet, om förf. äfven i denna
förberedande punkt formulerat sin ståndpunkt. Dén tystnad, som
nu råder, gifver lätt den föreställningen, att, hvad förf. säger om
den rättsliga stadens, stadssamhällets, tyska ursprung, äfven gäller
om den faktiska stadsbildningen. Och detta kan medföra en farlig
sammanblandning mellan hvad som i allmänhet angår ortens faktiska
framväxt och det, som skildrar stadssamhällets rättsliga utveckling:
bägge dessa sidor hafva visserligen det närmaste samband men
måste här skarpt hållas skilda. Försummelse därvidlag är det just,
som låtit andra författare i denna sak begå svåra misstag.
Till den gotländska handeln, som enligt författarens mening
rört sig i östlig och västlig riktning, mellan å ena sidan Novgorod,
å andra sidan Flanderns och Englands marknadsplatser, har en från
söder mot norr sträfvande anknutit sig, den tyska östersjöhandeln.
Sammanbindningspunkten blef den stora ön i Östersjön; de vägar
och den starka handel, som här möttes, skänkte åt Gotland dess
universella betydelse och gåfvo tillika upphof till den starka och
rika staden på gotländska kusten. När skedde då den tyska
bosättning, som organiserade det första stadssamhället å ön? Det
spörsmålet kan ej nu besvaras, men förf. tror sig, såsom redan
förut påpekats, våga säga, att det tyska stadssamhället funnits i det
hela färdigbildadt redan före utgången af det 12:te århundradet.
Från detta samhälle har sedan vid böljan af nästa sekel den tyska
kolonien vid Düna, Riga, utgått (jfr Höhlbaum, Die Gründung
der deutschen Kolonie an der Düna; Hansische
Geschichts-blätter 1872, spec. s. 54 f.). — Någon verklig säkerhet beträffande
denna utveckling kan ej vinnas, förrän omfattande och noggranna
undersökningar utredt, i hvilket förhållande Rigalagen står till Visby
stadslag, samt huru denna sistnämnda ställer sig dels till
Gotlandslagen och dels till besläktade tyska stadsrätter. Tills dessa
undersökningar skett — förf. har för sina syften nöjt sig med att påpeka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
