Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTR0DUCT10N AüX ÉTUDES HXSTORIQUES
43
mening, hvad fransmännen kalla 1’érudition, dess berättigande och
nytta, dess egendomliga behag för dem, som ej sakna alla anlag
därtill, dess öfverdrifter och farorna för ensidighet. Det är delvis ett
försvar för den kritiska forskningen, riktad äfven på den nyare tidens
historia, och har tydligen framkallats af de ännu för tjugufem år
sedan i Frankrike härskande åsikterna om dennas behandling.
Somliga, anmärker förf., sakna allt sinne för »l’érudition», lida af
»inexakt-hetens sjukdom» (la maladie de l’inexactitude), och ett lustigt
exempel anföres på detta i den engelska historikern Froude, som var
»constitutionally inaccurate».
Senare afdelningen af andra boken behandlar den »inre kritiken»,
tolkningen af texternas innehåll, granskningen af författarnes
uppriktighet och noggrannhet, samt fastställandet af de enskilda
histo-4 riska fakta. Förf. varnar mot det ej sällsynta felet att gå till
läsningen af en text med en förutfattad mening, som texten sedan får
bestyrka, han uppmanar i fråga om uppriktigheten och
noggrannheten att skrida till undersökningen med »metodiskt tvifvel och
misstro», han undersöker alla de omständigheter som kunna inverka på
en sagesmans pålitlighet, liksom å andra sidan de omständigheter,
som göra- ett påstående sannolikt. Det är emellertid lika farligt att
på grund af vittnesbördens frånvaro, sluta till frånvaron af fakta,
som att på grund af tillvaron af ett enda vittne sluta till
förekomsten af visst faktum. Härunder framställas yrkanden af mer och
mindre öfvertygande, stundom t. o. m. paradoxal art: de flesta
officiella aktstycken äro afsedda att vilseleda, härröra ur »ett intresse
att ljuga», nästan alla protokoll innehålla en lätt lögn; ju
intressantare en sagesmans framställning är i artistiskt hänseende, dess mera
bör man misstro den; alla memoarer böra vara föremål för särskild
misstro; öfverensstämmelsen mellan tvänne intyg i fråga om ett
fak-. tum bevisar mera, om de icke öfverensstämma i alla punkter o. s. v.
Man kan omfatta dessa påståenden mer och mindre varmt —
utsagon om de officiella aktstyckena är naturligtvis öfverdrifven — men
man måste af framställningen öfvertygas om »det metodiska tviflets
befogenhet», liksom stärkas i öfvertygelsen att det är mycket svårt
att komma åt den historiska sanningen. Ganska lärorik är härvid
paralellen med våra egna samtida förhållanden.
Härefter skrider man till de »syntetiska operationerna», om
hvilka tredje boken handlar: de allmänna förutsättningarna för den
historiska konstruktionen, grupperingen af fakta, den konstruerande
tankeverksamheten, bildandet af allmänna formler samt slutligen den
historiska framställningen i sin helhet, »exposén». Vi kunna ej följa
författarne i detalj i dessa till stor del psykologiska utredningar.
Ur det hela framgår, hvilket hos en fransk författare ju ej
öfverraskas en rent empirisk uppfattning af historieskrifningen;
författarne kriticera och ironisera alla mer och mindre metafysiska
begrepp eller teorier om transcendenta eller immanentA lagar i
historien, vare sig det är fråga om försynen eller ett folks historiska
kallelse, eller det allmänna framåtskridandet eller en s. k. folksjäl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
