Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
ÖFVERSIKT!®. OCH GRANSKNINGAR
Rydbergs traktatsamling och har sökt afpressa våra öfriga tryckta
medeltidskällor så mycket, som ur dem för närvarande torde kunna
erhållas. Hans skildringar af 1380-talets svenska historia blifva
därigenom jämförelsevis fylliga, och såsom värdt särskildt
erkännande vill jag framhålla samlandet af alla tillgängliga uppgifter, som
kunna tjäna till belysning af den egendomliga ställningen i
Finland. — På sid. 56 ff. uppdrager förf. en bild af Sveriges inre
förhållanden under konung Albrekts regering och söker därvid framhålla,
att tyskarnes inflytande efter rådspartiets seger öfver kungamakten
1371 snarare varit i tillväxande än i aftagande (sid. 57), och att
någon starkare motsättning mellan den svenska adeln och tyskarne
icke förefunnits (sid. 57—58). Styffe har uttalat en annan
uppfattning i båda fallen, och förf. synes mig icke hafva frambragt
.tillräcklig motbevisning. Det är visserligen möjligt, att
rådssläkterna icke ställde sig i allmänhet fiendtligt mot de tyska
adelsmännen, emedan de icke af dem behöfde befara att undanträngas
från sin dominerande ställning, men annorlunda torde det vara med
lågadeln, hvars medlemmar af utländingarne började undanträngas
från slottslänen eller andra inkomstbringande poster. I en bilaga
(sid. 185 ff.) söker förf. vinna klarhet öfver tyskarnes betydelse
inom landet genom att uppgöra statistik öfver bevarade urkunder
från hvarje år i jämförelse med antalet dylika, där tyska namn
förekomma. Resultatet blir mycket växlande, i det att tyskar
nämnas i 1 bref af 42 år 1365, 8 bref af 56 år 1367, 3 bref af 57
år 1369, 8 bref af 39 år 1374 och 3 bref af 81 år 1379 etc. När
det statistiska materialet är så litet, är det helt enkelt omöjligt att
af dylika sammanställningar draga några andra slutsatser, än att
tyskar funnits och haft en viss betydelse.
Inalles meddelas sex bilagor, af hvilka den andra handlar om
den politiska allegorien öfver konnng Albrekt (Klemmings Svenska
rimkrönikor I sid. 207—214), där förf., såsom mig synes med fullt
fog, tillmäter den ett visst värde såsom politisk partiskrift; den tredje
handlar om en dansk folkvisa om drottning Margareta, hvilken förf.
i motsats till Erslev vill tillmäta stort historiskt värde; förf:s
framställning är dock föga öfvertygande; i den fjärde söker förf. bevisa,
att Ericus Olai måste haft tillgång till för oss okända källor, hvarför
uppgifter, som eljes icke återfinnas, erhålla en viss sannolikhet för
sig. I sak torde förf. hafva rätt — Schilck har förut påpekat samma
sak, ehuru utan att ingå i detaljer —, men det exempel han väljer
såsom bevismedel — de svenska stormännens underhandlingar med
Margareta (sid. 195 ff.) — är föga öfvertygande. Bilaga V handlar om
konung Albrekts reduktion och VI om datering af en banseurkund.
I bokens senare hälft är framställningen af hansepolitiken
betydligt bredare och innehållsrikare än i Daenells senare arbete,
hvilket för öfrigt utkom, när förf. var så godt som färdig med sina
undersökningar. Uppfattningen af hansans uppträdande synes mig
visserligen i flera punkter fortfarande mindre träffande men förf. har
lyckats framdraga mycket af vikt för nordens historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
