Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANMARKS POLITIK GENT EMOT SVERIGE 1707 —17 09 75.
göra gemensam sak med honom vid risk att annars ej alls få någon
del med af bytet från Sverige. Konung Augusts traktat med tsaren
hade daterats d. 26 juli 1709,1 Danmarks dröjde längre och
under-skrefs först d. 25 oktober. Läget skildras af förf. så:
»Danmark hade alltså måst taga traktaten sådan som Ryssland ville hafva
den. — — — Man var nu vida skild från den tid, då tsaren med
stora anbud tiggt om Danmarks hjälp, och då Fredrik IV suttit med
det stora afgörandet i sin hand. Nu hade den danske konungen
knappast längre något fritt val att träffa.–-Tillbaka kunde
han svårligen gå; han måste dä taga förhållandena, sådana de voro,
och foga sig efter den makt, som nu med något af naturkraft öfver
sig bredde ut sig åt alla håll och tog ledningen i Nord- och
Östeuropas politiska angelägenheter» (s. 83). Karakteristiken synes
genom förf:s framställning vara fullt motiverad, men månne icke
äfven en annan synpunkt här borde med lika eller större skäl
göras gällande? Det är af vikt att se icke allenast de möjligheter,
hvilka den faktiska utgången efteråt anvisat såsom då liggande
närmast till hands, utan ock dem, som samtiden midt under
händelsernas gång räknat för ypperst. Om också dessa senare svikit, hvad
man väntat af dem, så intressera de oss icke mindre därför. De
gifva oss upplysning, huru man i lefvande lifvet räknat, hvilka
faktorer man då funnit väga tyngst, och hvarför man handlat så
och ej annorlunda. Utan studium af dem framför allt kan man därför
ej lära rätt känna tidens politik till syften och tänkesätt. Författaren
har icke förbigått dessa möjligheter med tystnad, men de hafva
hos honom trängts mera åt sidan för betonandet af de ryska
anbuden och deras stora fördelar. Det är en modern synpunkt, som
här spelar in: Ryssland har esomoftast, sedan det stora nordiska
kriget och speciellt i våra dagar, öfvat ett så dominerande inflytande
i Europa, att man lätt äfven för tidigare skeden vill tillmäta det
en större betydelse, än det då kunnat hafva. Aktar man sig för
dylika anakronismer och begränsar sig till att söka förstå de
handlandes åtgärder, då frestas man ej att förstora eller förminska
fel och förtjänster: man nöjer sig helt enkelt med att konstatera
det nödvändiga, hvarför och huru det skedde så eller så.
Det synes otvifvelaktigt kunna framläsas ur det material, som
doc. Stille nu framdragit, att den danska regeringen under sagda
tid vida mera riktar sina blickar på den västeuropeiska än på den
östeuropeiska politiken och hellre gör afseende på, hvad kejsaren,
sjömakterna och Frankrike tänka än på den ryske tsarens meningar.
Denna hållning af en Rysslands allierade skulle synas öfverraskande,
om den ej så väl stämde med den danska regeringens allmänna
tendenser. De danska konungarne kände sig genom sitt lands läge
och sina förbindelser till god del såsom ledamöter af det romerska
riket, och tidsomständigheterna under de sista tiotalen af år hade
1 Se Danielaon, Zur Geschichte der sächsischen Politik 1706—1709,
sid. 98.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
