Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mera tal om den saken. Det var den enda
allvarliga oenighet, som någonsin uppstått mellan
dem; annars tyckte nog fru Agathe ibland, att han
skämde bort flickan och satte henne öfverspända
idéer i bufvudet, men det nöjde hon sig med att
i tysthet motarbeta.
Signe blef konfirmerad, slutade skolan och
började hjälpa modern med strykningen. Hon hade
rännt upp till en lång, gänglig flicka, fräknig,
tafatt, med kantiga åtbörder och en skarp röst.
Äfven hennes lynne förändrades, hon blef retlig
mot modern, och farbror Agathon behandlade hon
med en öfvermodig hänsynslöshet. Han led däraf,
men led i tysthet, och hvad som nästan plågade
honom mera var att känna hur hon växte ifrån
honom, undandrog sig hans förtroende, icke längre
fann något nöje i hans sällskap, och med
likgiltighet upptog alla hans bemödanden att behaga henne.
Detta varade något öfver ett år. Så inträdde
en annan snabbare förändring. Fräknarne
för-svunno, den gängliga figuren blef fyllig och smidig,
de kantiga rörelserna fingo behag, och lynnets
ojämnheter verkade tilldragande i stället för
frånstötande. Knoppen slog ut. Signe blef kvinna. Farbror
Agathon såg, hur undret skedde framför hans ögon,
och han föll ned och tillbad. Han var beredd
att svära på, att aldrig ett skönare löfte fått en
skönare uppfyllelse; det var som om han sett den
lilla sexåringen, hvilken han först skänkt sitt hjärta,
träda emot honom i en förklarad gestalt;
mellantiden plånades ut ur hans minne, han tyckte att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
