Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sten Furus ansikte var som ett innehållsrikt
konstverk i ett otacksamt, motsträfvigt
material. De grofhuggna, stela dragen, hvilkas
liniespel endast långsamt och antydningsvis gåfvo
uttryck åt växlande själsrörelser, ögonens gråblå,
mera iakttagande än talande blick, munnens aldrig
fullt frigjorda leende, bildade ett helt som
imponerade såsom det lefvande vittnesbördet om en
stark, stridig vilja. Det var viljans makt, som
format och präglat detta ansikte, framhäft pannans
rika struktur, dragit ögonbrynens fasta, men stela
linie, gräft de djupa veck och fåror, som äro de
inre stridernas synliga ärr, — viljans makt långt
mera än tankens, eller de yttre inflytelsernas.
Därför var det intryck det gjorde hufvudsakligen ett
imponerande, icke ett upplyftande och befriande.
Man sade icke: hvilket präktigt ansikte! utan man
sade: hvilket präktigt ansikte detta skulle kunna
vara: — ty något fattades där: den sista
fulländningen, den jämvikt mellan medel och syfte, som
är hvad vi kalla skönhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
