Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uttryck i hennes ansikte, och hon skakade med
ett sorgset leende på hufvudet.
»Ja, — jag vet, att nu kan det icke ske,»
fortsatte han, »på detta sätt är det omöjligt. Hela
vårt lif skulle ju bli en . ständig strid. Men jag
trodde, jag hoppades, — och jag kom för att be
er bli min hustru. Hvarför har ni nu förstört
allt-samman, — hvarför är ni så förändrad?»
Hon svarade icke, utan gick tyst, med
nedsänkt hufvud.
»Hvarför är ni så förändrad?» upprepade han
starkare, fattade hårdt om hennes arm och tvang
henne att vända sig emot honom.
Hon såg upp i hans spörjande, forskande
ögon, och hennes läppar skilde sig halft i ett ord
som aldrig blef uttaladt.
»Mary!» utropade han häpen, blodet rusade upp
i hans ansikte och han släppte hennes arm. Med
detsamma hon var fri, vände hon sig åter ifrån
honom och gick vidare, med långsamma steg, utan
att vänta på att han skulle följa henne, men också
utan att synas undfly honom.
»Mary!» upprepade han hviskande för sig
själf och följde med en förundrad blick hennes
bortgående gestalt. Då hon försvunnit bakom en
klippa, vände han sig och såg med samma
förundrade blick utåt hafvet.
Hon älskade honom!
Han hade läst bekännelsen därom i hennes
ögon, och trots den häpnad, den förundran som
fortfarande uppfyllde honom, rymdes icke mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
