Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Där, bakom de där mörka, klara ögonen hade
det spirat en dröm om en bättre, ljusare tid, då
människorna skulle kunna gifva utan att mista,
taga utan att bindas, — då kärleken skulle vara
en förening mellan stolta, fria sinnen, en täflan
mot samma mål, icke en strid om makten, —
och denna lilla, bräckliga vilja hade sträckt sig upp
mot drömmen och sökt göra den till verklighet.
Han satt där länge, — det klarnade och
ljusnade inom honom, — en ny längtan fyllde honom
med en ny kraft. Han såg ut åt hafvets stora
horisont, och det tycktes honom att han
skymtade något nytt i fjärran, lockande som ett
äfven-tyr, frestande som ett språng i det okända.
Till slut reste han sig upp och andades djupt.
Kring hans mun spelade ett sorglöst, modigt,
frigjordt leende.
»Ja, låt se då!» sade han högt och nickade
ut åt hafvet.
Och så gick Sten Furu att vid fyrtio år pröfva
på lifvets äfventyr, — gick med ungdomens
förhoppningar in i sin mannaålder.
£
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
