- Project Runeberg -  Dikter /
144

(1896) [MARC] Author: Tor Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Högt.

Röd sjunker solen. Röd! Hvarför just röd?
Hvarför ej lika gärna grön, den besten?

Nå, lika godt, röd rimmar ju på bröd ■
liksom på nöd, på glöd liksom på död,,
hoc est: uppå ditt väldes fyra stöd;
låt gå för röd, — nu är den röd för resten.

Men, oss emellan sagdt, var solen grön,
så kanske jorden vore mera skön.

Grön — tänk blott, herre, hvilka fina toner
och hvilka nya ljuskombinationer
och hvilket illusoriskt spökeri!

Ja, rent ut sagdt, så har jag blifvit trött
på allt det röda, som du fråssar i.

Det stöter mig, som stötande på kött.

Rödt är vårt kött, — minsann, jag skulle önska,
att se min älskade i stället grönska.

Du gäspar, nådig herre, åt mitt skämt.

Jag gjort mitt bästa dock att få det stämdt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:07:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/htdikter/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free