- Project Runeberg -  Ett eldprof. Berättelse /
14

(1890) [MARC] Author: Tor Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Hvad nu, är det inte, jo, min sann!»
mumlade Kristian Bode, hälsade med handen och såg
efter det bortrullande tåget.

»Var det någon bekant?» frågade Elsa.

»Mer än så, en släkting till mig ovärdige.»

Banvaktarhustrun kom nu och öppnade
grindarna, och de fortsatte sin väg.

»Kan ni gissa hvem det var?» frågade
Kristian Bode efter en stund.

»Nej, jag hann ju aldrig se hvem ni
hälsade på.»

»Han satt i näst sista vagnen.»

»Hur såg han ut?»

»Ja, märkvärdigt nog ser han ut som folket
gör mest, efter mitt tycke åtminstone.»

»Hvarför är det så märkvärdigt?»

»Ja, ni får väl själf se.»

»Får jag se? Ni roar er med att tala i
gåtor.»

»Nå, för att icke förlänga era kval, så — rent
ut sagdt — det var min ärade kusin, Henrik
Wilde.»

»Doktorns son?» frågade Agnes intresserad.

»Just han; ni kommer troligen med det
snaraste att få göra hans bekantskap, för jag antar,
att det var till Sätra han ämnade sig.»

»Det ska ju vara en sådan egendomlig
människa.» sade Agnes efter någon systnad.

»Säg så gärna rent ut, att ni vill att jag
skall tala om hvad jag vet om honom.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:07:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hteldprof/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free