Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att hon inblandat en tredje person i deras
förhållande. »Jag menar bara det, att ämnet icke
vidare intresserar er och, uppriktigt taladt, icke
mig heller numera — och hvarför skola vi då
tvinga oss att tala om det. Har jag inte rätt?»
Hon såg fortfarande en smula pröfvande på
honom, men klarnade så upp och svarade:
»Jo, på sätt och vis — fast jag tror, att det
skulle intressera mig, om jag bara förstod det
litet bättre. Jag tror nästan att allting skulle
kunna intressera mig.»
»Ja, ni blir ju mycket lätt intresserad.»
Det undföll honom alldeles ofrivilligt; först
då han sagt det, erinrade han sig hvilkens ord
han upprepat, och först då fick den
misstänksamma stämning, som legat i orden, makt öfver
honom. Äfven hos henne väckte synbarligen
orden eller tonen ett minne, ty hon flammade
häftigt upp och vände bort sin blick. Det
uppstod några ögonblicks pinsam tystnad.
Deras blickar möttes efter en stund åter,
men blott för att på nytt undfly hvarandra. De
började nästan samtidigt att tala om några
alldeles likgiltiga ämnen, men stämningen förblef
fortfarande tvungen. Hon var sårad, och ehuru
han märkte det och plågades däraf, kunde han
icke komma ifrån de obestämda, svartsjuka
förebråelser som rörde sig i hans sinne. Han steg
helt plötsligt och oförberedt upp, sade ett kort
adjö och gick. Hon såg efter honom, hennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
