Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Hvarför skulle ni säga det här, nu tycker
jag att allt det vackra i — i hvad ni förut sagt,
försvunnit.»
Han reste sig upp och svarade med starkare
klang i stämman än förut.
»Det skall ni icke göra, ni skall icke
till-räkna min öfvertygelse hvad jag personligen
brister i. Kan ni icke bättre skilja på det
tillfälliga och det väsentliga!»
Han satte sig igen; det steg en allt starkare
rodnad upp i hans ansikte, och hans ögon fingo
den där stela blicken, som icke såg det som den
var riktad på.
»Men,» invände hon en smula förvirrad, »om
det ni nu säger är sant, så talar det ju alldeles
emot er sats att människorna skulle bli bättre
genom att förstå hvarandra. För det där tycker
jag inte är något vackert,» tilläde hon med en
hårdnackad ton.
»Nej, det är inte vackert, och det är inte
någon glädje för den som erfar det, men ser ni
då inte hvad det är som gör det så? Det är
den ansträngning, som ligger i det, det är
sträf-vandet, som slår öfver, som blir sjukligt. Tror
ni att jag vill att människorna så skola gå och
analysera upp andra och sig själfva; det är ett
ondt, om också tills vidare kanske ett oundvikligt
ondt. Men det kommer att försvinna, när detta
förstående blifvit en inneboende förmåga hos
människorna, natur hos dem. Tror ni inte att
många af de egenskaper, som nu hos oss äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
