Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
voro beklädda med något slags reglerande
myndighet i det stora samhällsmaskineriet.
I den grupp af herrar, som bildat sig omkring
honom och inspektören, stod äfven Kristian Bode
och gjorde sig i tankarna lustig öfver denna
svågerns svaghet, som han sedan länge kommit
på spåren. Han började allt mer och mer
sysselsätta sig med och finna nöje af de svagheter
och i synnerhet löjligheter, som han såg
omkring sig, och det hade till och med ett par
gånger liändt att han stött sig med människor
genom ett alltför påtagligt skämt med dessa
löjligheter.
Nu hördes ånghvisslan, tågets stönande borta
i kurvan, och efter några ögonblick gled det
rasslande framför stationshuset och stannade. Ansikten
syntes i kupéfönstren, i ett af de sista äfven
Henrik Wildes. Hans blickar öfverforo den
väntande skaran, sökande ett ansikte som de icke
funno; först efter detta fåfänga letande fäste de
sig vid och igenkände de andras. Ett af de
första de stannade vid var Kristian Bodes. Det
drog ett moln öfver hans glada, förväntansfulla
hemkomststämning, och med det upprörda sinnets
mottaglighet för intryck, dess begär att gifva
tillfälligheter betydelse, tänkte han: ett dåligt omen!
Kristian Bode hade uppfångat den snabba
skiftningen af missnöje i den andres blick och
erfarit ett ögonblicks stingande smärta, som
förvånade och förtröt honom själf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
