Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hon trodde själf, att hennes högsta önskan och
uppgift i lifvet var att blifva sjuksköterska.
Hennes önskan uppfylldes på ett bittert sätt,
då hennes far insjuknade i en långsamt tärande,
obotlig sjukdom. De flyttade då hem till Sverige
igen, och under några år förflöt nu större delen
af hennes lif i ett sjukrum. Denna pröfvotid,
denna årslånga dagliga och stundliga omvårdnad
om en döende människa, vid hvilken hon var
varmt fäst, lärde henne att se med andra
ögon på sin förra sorg, utplånade den icke, men
förtog dess tyranniska makt, gaf den karakteren
af ett vackert minne, som det var ljuft att gömma
på. Hon var en outtröttlig sjuksköterska,
kno-tade aldrig, beklagade sig icke ens i sina egna
tankar; någon gång kunde det hända henne att
brista i gråt utan orsak, utan att hon själf visste
hvarför, men efter hvarje sådan liten kris
återgick hon till sin plats med uppfriskadt mod och
förnyade krafter.
Men då efter faderns död den första sorgen
lugnat sig, bröt denna så länge kufvade och
instängda ungdomslust omotståndligt fram, ställde
allt i en förskönad, förklarad dager för henne,
gaf henne intresse för allt och förlänade hennes
i grund och botten slutna, djupt kännande men
icke så lätt mottagliga karakter den bildbara
lerans mjukhet. Kristian Bode var den förste,
som drömde om att forma detta sinne efter sitt
beläte och som stötte på den trotsiga,
egensinniga viljan, som dolde sig på djupet. Han lycka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>