Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som af i bygderna aktade och kände män och
folkupplysningsvänner framlagts i landsting, på folkmöten, i
hushållningssällskap o. s. v. Gemensamt snart sagdt för alla är, att
både enskilda personer, kommuner och länsmyndigheter
varit högligen beredvilliga att göra uppoffringar för att få
sådana skolor till stånd. Inom några få år samlades t. ex.
i Västmanland mer än 40,000 kr., och i närvarande stund
äga åtminstone hälften af skolorna egen tomt och egna hus.
De andra äro inhysta i för tillfället hyrda lokaler.
Folkhögskolans vänner och gynnare räknas inom alla klasser,
framför allt hos allmogen. Framhållas bör, att flera af
Sveriges mest betydande och vidtskådande män varit
omhuldare af den nya saken, och många äro t. ex. de
landshöfdingar, som ställt sitt inflytande och sin erfarenhet till
skolornas tjänst och fungerat som ordförande i deras styrelse.
Elevernas antal vid svenska folkhögskolor är hvarken
absolut eller relativt taget så stort som vid de danska. I
medeltal blir det årligen 1100 à 1200 manliga och
kvinnliga elever inalles. Sedan 1868 hafva omkring 22,000 elever
utgått från de svenska folkhögskolorna. Sverige är ett mycket
större land än Danmark, och folket bor glest. Afstånden
äro stora, om ock järnvägsnätet är det största i världen i
proportion till folkmängden. Förmögenheten är icke heller
så stor som i Danmark, och våra skolor äro vida färre och
hafva verkat en vida kortare tid. Därtill kommer, att
Sveriges folk alltsedan Finlands förlust 1809 och
Napoleonskrigen 1813—14 icke skakats af någon sådan yttre
händelse, som känts genom hela nationen, något som däremot
var fallet med Danmark genom 1864 års krig. Ej heller
har Sveriges folk genomströmmats af en sådan kraftig,
folklig, lifsglad och allt humant och nationellt lif så befruktande
religiös väckelse som den danska grundtvigianismen.
Vår svenska kyrka äger bland sina ledare många
betydande krafter, kunskapsrika, talangfulla, varmhjärtade
män, men förnekas kan det icke, att man ofta ställt sig
väl kylig mot kulturrörelser, som framvuxit af fritt initiativ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
