Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
torna, berusad af det hvimmel och den rastlöshet,
som öfver allt mötte honom, han strök siy med
välbehag utefter husväggarnc, han njöt af att känna
de ojcnma stenarne under sina fötter, af att insupa
den orena luften, af larmet, som döfvade hans ovana
öron, af trängseln, röken, sjefva smutsen på gatorna.
Han betraktade allt med en egares sjelfbelåtna
blick, — han stod en hel timme framför ett
vexel-kontor, smekande sedlarne och mynten méd
begärliga blickar.
Han kände ett oemotståndligt begär efter att
göra sig bemärkt. Föga hade fattats, att han
ropat högt: »Se hit, det är jag, Hans Volmer!»
l’å kvällen hamnade han inne på en krog, och
der började han att bjuda till höger och venster,
pockande, öfverlägset, drifven af en önskan att
förödmjuka alla de andra, att blifva tackad, beundrad,
afundad. Sjelf tömde han det ena glaset efter det
andra, tills det började gå rundt for honom, och
han förlorade hvarje begrepp om, hvad han gjorde,
eller hvar han var. Men ännu sedan han förlorat
medvetandet, stammade han oupphörligt, i det han
öfvermodigt slog ut med handen:
»Drick, era satar, det är Hans Volmer, som
bjuder I»
Då han kom till sig sjelf igen, fann han sig
liggande utanför staden i en skog, alldeles
genomvåt och skakande af köld. Det första han gjorde,
då han hunnit reda sina begrepp, var att känna
efter i fickan, der han förvarat sin plånbok. Den
var borta, han var bestulen!
Då greps han af förtviflan. Hans första tanke
var att gå och dränka sig. Han såg något blått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
