Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sidigare. Men den drifvande kraften, viljan, hå
gen, fans icke; den var förbrukad af fadern.
Då han växte upp, framträdde såsom ett
utmärkande drag hos honom en kritisk -blick, en
medfödd förmåga att se ^vagheter och brister i
allt. Såsom barn visade sig detta hos honom i
form af en grym, ogrannlaga närgångenhet. Den
spenslige, nervöse gossen med sin forskande, aldrig
hvilande blick, uppfattade genast hvarje, om än
aldrig så väl dold svaghet eller löjlighet hos dem,
han kom i beröring med, och han angrep den
sårbara punkten med ett barns halft omedvetna,
skon-lösa elakhet. Man sökte bota detta med stränghet,
och man fick honom visserligen att tiga, — men
hans blick, hela hans väsende talade så tydligt,
att alla kände obehag i hans närvaro och stötte
honom ifrån sig med den motvilja, man alltid
känner för dem, som genomskådat en.
Han kände detta med bitterhet, men sökte icke
orsaken hos sig sjelf, utan i de andras orättvisa.
Följden häraf blef, att, då han blef äldre, han
intogs af en känsla af ensamhet; han såg sig
isolerad från hela sin omgifning och slöt sig inom sig
sjelf i bitter sjelftillräcklighet.
Nu följde en period af omättlig vetgirighet.
Under åren femton till tjugo, som annars pläga
vara den tid, då ynglingen nyfiket gör sin första
bekantskap med lifvet, i fantasien eller verkligheten
snuddar vid alla dess njutningar och laster, drog
han sig skyggt undan all beröring med främmande
menniskor och stängde in sig med sina böcker.
Men då han läst sig mätt, vaknade åter den
kritiska känslan till lif hos honom. Han kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
