Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nej, ’— hon ville icke tänka på allt detta
nu; — tids nog när ögonblicket var innel
Hon vände om och gick långsamt till baka
samma väg. Vid en bugt af vägen var en
liten mossbänk uppförd mellan ett par granar.
Här satte hon sig och såg på ån, som med sitt
grumliga vatten sakta gled förbi, förande med
sig stickor och strån.
Då såg hon adjunkten komma vägen fram.
Hon tänkte resa sig och gömma sig undan bland
träden, men det var redan för sent. Han hade
sett henne och närmade sig tvekande.
Det var en ganska vacker ung man med
ett sådant utseende, som man plägar kalla
nordiskt, ett fryntligt, rödlätt ansigte, milda, något
fugtiga ögon, och ett blondt,
artistiskt-prester-ligt uppstruket hår.
Då han slutligen kommit fram till henne,
helsade han och frågade, om han fick sitta ner
bredvid henne.
Hon makade åt sig utan att svara.
Han satte sig ner och sade något om den
tryckande värmen. Hon svarade enstafvigt, och
han kunde icke fortsätta. En stund sutto de
tysta. Signe hade tagit upp en kvist och ritade
med den figurer i marken.
Slutligen fick han med ansträngning fram.
»Jag fick i dag underrättelse om, att jag kan
ha hopp om att få en komministerplats i ***stad
till hösten.»
»Jaså,» — svarade Signe, också med
ansträngning; hon kände sig nervös och beslöt att
stiga upp och gå för att afbryta samtalet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
