Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En gång frågade hon flickan, hvar Erik var.
Hon fick till svar, att han ännu låg och sof inne
i sängkammaren, och att en annan af pigorna var
inne hos honom.
Skall också han blifva smittad? tänkte hon
nästan likgiltigt. Men efter en stund hade hon
aldeles glömt bort honom.
Hur länge detta varat, visste hon icke, — hon
hade förlorat all förnimmelse af tid, då hon
hörde en vagn rulla in på gården.
Ändtligen! jublade det inom henne, och hon
sjönk ner på en stol och brast i gråt. Hon grät
ännu, då Brunner kom in; följd af doktorn.
Denne hade varit bortkallad på annat håll, då
budet kom, och drängen hade inte vetat bättre än
att vänta. Men då Brunner kom efter, for han
genast dit, der doktorn var. Det var derifrån, de
nu kommo
Doktorn var en liten, satt man. Han pustade
och kämpade med sömnen, som tyngde på
ögonlocken. Då han undersökt barnen, fick han en
mycket betänksam min och gick med Signe och
Brunner ut i yttre rummet.
»Det är, som jag trodde,» sade han. »De ha’
fått difteri; smittan måtte ha’ kommit hit från
Karstorp, der den först utbröt.
»Är det farligt?» fick Brunner med möda fram.
»Hm, — jag kommer tyvärr något sent. Vid
hvilken tid insjuknade den äldsta gossen? ... Vid
’ femtiden, hm!»
Rädda dem!» utbrast Signe och grep hans
händer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
