Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Jag skall göra mitt bästa, — få väl se, få
väl se!»
Han gaf för syns skull Signe några föreskrifter.
Derefter lade han sig på en soffa och hade snart
insomnat, sedan han tillsagt, att man skulle väcka
honom, så snart någon förändring inträdde.
En halftimma förflöt. Då fick den äldsta
gossen ett häftigt kväfningsanfall. Hans ögon
trängde blodsprängda ut ur hufvudet, munnen sög
efter luft, andedrägten silade sig med ett kvidande
ljud genom den uppsvälda strupen.
Signe sprang in till doktorn och ruskade
honom, i det hon skrek:
»Han kväfs, — han kväfs!»
Doktorn rusade upp. Men ingen hjelp var
mera möjlig, De kunde endast följa den stackars
gossens dödskamp. Efter ännu en halftimma
var han död.
Liket bars ut, och Signe hade endast tvenne
sängar att vandra mellan.
Men äfven de båda andra barnens tillstånd
förvärrades mer och mer.
Under dagens lopp kommo nya sjukbud,
och doktorn måste begifva sig bort.
— — — Efter ännu ett dygn hade Signe
endast en sjuksäng att vakta vid.
Hon satt med tårlös, stirrande blick. En
dof likgiltighet hade efterträdt hennes första
för-tviflan, och då äfven det tredje barnet dog,
drabbade detta sista slag henne nästan känslolös.
Då hon såg, att allt var slut, reste hon sig
upp och gick mekaniskt, såsom en
sömngån-gerska, mot dörren. På tröskeln stannade hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
