Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
se hans blick, men den höll han envist borta
från henne.
De satte sig till frukostbordet, men ingen af
dem förtärde något. Då de icke längre kunde
sitta kvar under förevändning att äta, reste sig
Erik och sade, att han ville gå ut litet, — de
skulle icke vänta på honom med vagnen, ty han
ville gå till kyrkan.
Signe gick för att kläda sig; då hon gick
öfver tamburen, skulle Erik just gå ut. Hon
grep hans hand, kramade den nervöst och
hviskade:
«Mod, — mod!»
Hans hand låg kall och viljelös i hennes,
och han såg icke ens upp på henne. Det var,
som om han icke hört hennes ord.
Långsamt gick han ner för farstutrappan
och öfver gårdsplanen. Då han kom till grinden,
hörde han fadern ropa efter sig.
«Du har väl inte glömt ditt manuskript?»
Han skakade nekande på hufvudet och
fortsatte sin väg. Han gick genom hagen och tog
in på en gångstig, som förde ner till elfven.
Då han kommit fram till stranden, stannade han,
tog upp ett hoprulladt papper ur fickan och vägde
det i handen, liksom tvekande, om han skulle
kasta det i vattnet. Han stod der länge med
papperet i handen, stirrande ut i det förbiflytande
vattnet, glömmande bort sig sjelf, tills ljudet af
kyrkklockorna, som ringde samman, kom honom
att vakna upp. Då stoppade han åter papperet
i fickan, vände om och gick vägen fram till
kyrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
