Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
enda ord var mig som en skamfläck, — och ändå
måste jag utskrika dem för hela församlingen, göra
dem än en gång till mina egna, — gyckla
öfver-tygelse! Ah, hvad jag föraktade mig sjelf U
«Men nu vet jag, hvad som fattas mig, —jag
förstod det i dag der uppe på predikstolen.—Jag
tror inte — tror inte!»
«Jag har visst aldrig gjort det, — aldrig
verkligt, aldrig af öfvertygelse. Ser du, — det har aldrig
kunnat rycka mig med sig helt och hållet, taga
hela mitt väsende i besittning, detta, för hvilket
jag skulle offra hela mitt lif. Du skall kanske
förstå mig, om jag säger dig, att det varit, som
om man ville tvinga mig att älska ett lik. Ah, —
jag har uppbjudit alla mina krafter, jag har gjort
allt, hvad man kan göra för att kufva sig sjelf,
— men det är omöjligt, — man kan inte tvinga
sig att tro, — och älska.»
«Förlåt mig, mor, att jag säger det, men nu
måste allt bli klart oss emellan, — jag har visst
hatat och afskytt det! Jag har fruktat det, bäfvat
för det, men i tysthet har jag hatat det, — såsom
slafven hatar. Det har ju alltid stått som en fiende
mot mig, — det har förbittrat hela min barndom,
förstört all glädje för mig, — och ett barn måste
väl dock hafva någon glädje. Men jag har ju
aldrig fått vara barn! Och se’n, då jag blef äldre, —
jag kände, hur det förkväfde alla mina krafter,
förkrympte hela mitt väsende, gjorde hela mitt lif
för-feladt. Men allt det, som du framstält för mig
som synd och fåfänglighet, — hela jorden, — alla
dess njutningar, — hela detta jordiska lif, — det
har jag älskat, älskat med en vanmäktig, brinnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
