Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELOE.
Ja. Teoretiskt förstås.
ULFSTJERNA.
Det skulle du låta bli. Det är både dumt och
farligt. Stig«r opp. I alla fall gläder det mig, att
du inte går med några diktargriller i hufvudet.
HELGE ser nyfiket pA honom.
Gläder det dig? Hvarför det?
ULFSTJERNA.
Därför att — det kan vara nog med ett offer.
HELOE.
Offer?
ULFSTJERNA.
Ja, offer! Ty offer äro vi I Se på mig. Tror
du jag är lycklig?
HELGE.
Nej. Men pappa, är det inte ditt eget fel?
ULFSTJERNA.
Jo, det är mitt fel. Min vilja — mitt ödel
Och ändå, kan jag hjälpa det? Jag var ett
instrument — ett vackert instrument, och en gång spelade
mästaren på mig, spelade i glädje, spelade, som om
han velat prisa sitt eget verk. Och då lyssnade
alla — ja, Helge, alla lyssnade! Men mästaren gick
bort igen, och så fick lifvet tag i mig och gnisslade
fram sin jämmerlåt på mig som på alla andra. Jag
vet, att det plågar er, men hur tror du icke det
skär i mig. Jag, som dock bäfvat under mästarens
hand — i lycksalighet — ty lycksalighet var detl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
