Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och våte. Cavendisch och Lavoisier voro de första
vetenskapsmän, som år 4781 förkunnade för verlden denna
upptäckt. Numera, såsom bekant, är det ganska lätt att genom
kemiska experimenter öfvertyga sig härom. Utom flera
andra erbjuder inverkan af Voltas stapel på vatten ett
vackert experiment, dervid man kan hvar för sig upphämta
dessa gaser. Inledas båda stapelns trådar i ett vattenkärl
och hvardera tråden inuti ett med vatten fyldt, stjelpt
profrör, så får man syrgasen, som framkommer vid
koppar eller minuspolen, i ena, och väte, som skiljes vid
zink-eller pluspolen, i andra profröret.
Efter* vigt ingå till vattnets sammansättning 8 syre
och i väte, eller efter procent räknadt 88,9 syre och
4 4,i väte. Låter man en blanduing af dessa gasarter i
nämnda mängdförhållande påverkas af en glödhet kropp,
eller af elektriska gnistor, så bildas vatten under
eldfenomen och en häftig knall. Påtändes vätgasen, så brinner
den med svag låga och gifvcr vatten till produkt, emedan
den förenar sig med så mycket syre ur luften, som jemte
vätgasen utgör vattnets sammansättning. Vattnets olikhet
med dessa omnämnda gasarter, som kemiskt förenade bilda
detsamma, gifver en föreställning om det märkvärdiga
förhållandet, att ett ringa antal enkla kroppar genom
sammansättning bilda hela den i sin mångfald och i andra
afse-enden så beundransvärda oorganiska och organiska naturen.
Ett vatten med blott dessa två gaser i sin
sammansättning kallas rent eller kemiskt vatten. Vattnet sådant
det träffas i naturen har dock vanligen inblandningar af
ilerahanda ämnen i olika mängdförhållande. Att förstå
detta är blott nödigt, att taga i betraktande några af
vattnets allmännaste mekaniska och kemiska verkningar på
andra kroppar. Lägger man en bit socker eller några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
