Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ställe; efter den tid snön hunnit smälta anger dess vatten
ännu för Ihermometern O-graden, men vattnet i andra
kärlet liar ökat sig + 75°. Alltså den i vatten öfvergångna
snön liar äfven upptagit + 75° utan att det för känseln
eller thermometern kan märkas. Detta rättfärdigar
tillräckligt kemisternas benämning: latent värme. Ett annat
exempel på huru detta latenta värmet frigöres och blifver
märkbart är, bland andra, om man slår kallt vatten på
kalk, så utvecklas /härvid värme. Vatten ingår kemisk
förening med denna saltbas och antager fast form, frigör
sitt latenta värme, hvilket det som flytande egde.
Flera kroppar hafva egenskapen att temligen hastigt
uppvärmas, icke endast vid ytan eller den del, som är
närmast till den värmande kroppen, utan värmet fortplantas
genom hela kroppen ; men dessa kroppar förlora värmet
lika hastigt. Andra kroppar åter uppvärmas långsamt, men
dessa behålla värmet längre. De förra hafva på grund häraf
blifvit kallade goda värmeledare, de sednare dåliga. Vattnet
hör till dessa sednare. Om man har vatten i ett
glasrör och fattar om nedre ändan, men uppvärmer den
öf-versta, så kan vattnet koka här. innan det blifver ljumt
vid botten. Detta bevisar att de särskildla
vattenpartiklarna icke hafva någon stor benägenhet att öfverföra värmet
åt andra. Vattnet såsom dålig värmeledare behöfver
således mera värme för en förhöjd temperatur, än goda
värmeledare. Samma qvantitet värme, som skulle höja t. ex.
1 ti vatten en värmegrad, gör detsamma t. ex. med 2 ti
lerpentinolja, 8 ti jern, 33 ti qvicksilfver.
Luften, hafvet och jorden hafva solstrålarna såsom
gemensam värmekälla. En del af dessa qvarstanna i
luften under vägen till jordytan, och flera ju längre
afstån-det är, så att middagen, då vägen är kortast, blifver den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
