- Project Runeberg -  Judas. Ett drama /
52

(1895) [MARC] Author: Tor Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Johannes.

Hvad han sade? Bed mig icke att upprepa
det, — jag kan det icke. Så har jag aldrig
förr hört honom, — det var som om jag lyssnat
till Herrens egen röst, men icke i vrede utan i
mildhet. Jag hörde en kvinna gråta bredvid
mig och mina egna ögon blefvo skumma. Och
dock var det seger i hvarje ord, — den skönaste
seger! Ja, nu känner jag mig så stark, att jag
skulle kunna gå ut och eröfra världen. Men nu
skola vi hvila! Kom, vi skola pryda hans plats
med blommor! (Till Simons hustru.) Har du allt
redo, — vi måste skynda oss, ty han är snart
här! Har du blommor? (Skyndar in i huset.)

Simons Hustru (ser efter honom,
skakar leende på
hufvudet).

Alltid densamme! Men nog skall han finna
allt redo.

(Under det följande höres ett sig allt mera närmande
sorl, som af en stor människomassa, jubel och rop af
vHell Messias*.)

Tomas.

Se, där kommer han! Se hur de trängas
omkring honom, — de kunna räknas i
hundraden, — snart skola de vara tusenden.

Lärjungen.

Hör hur de ropa: Hell Messias! Hell
Guds son!

Tomas.

Icke Guds son, — det hör jag icke!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:08:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/htjudasdra/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free