Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han honom, der han låg i ett dike och tuggade
på några grässtrån, under det han med blickarne
följde kréaturens förstörelsearbete.
Olson rusade fram, och innan Johannes
hunnit resa sig upp, kände han sig gripen i
nacken med ett jernhårdt grepp och ryckt upp
från marken. Olson pekade med skälfvande
finger på kreaturen och fick med möda fram:
»Ser du inte, att korna gått in i åkern?
Nå, svara, hör du, svara, eller...!»
Han skakade gossen med hela sin kraft.
Men Johannes stod orörlig, utan att se upp
från marken; hans händer knöto sig
konvulsiviskt, och då Olson ursinnig tilläde:
»Är det du som släppt in dem?» säg han
trotsigt och skadegladt upp på honom och
svarade:
»Ja, det ä’ jag, som har gjort det, och jag
ska göra om det igen!»
Men han bleknade i detsamma för
uttrycket i Olsons ansigte. Ty vid Johannes’
svar kände denne, hur allt blodet forsade till
hans hufvud, det blef svart för hans ögon och
icke längre sig sjelf mäktig, grep han gossen
konvulsiviskt med bäda händerna, lyfte honom
som en boll upp i luften, färdig att i
nästa ögonblick handlöst slunga honom i
marken. Men i detsamma mötte han gossens af
skrämsel förvildade blick, och då slogs han
plötsligt af den tanken, att det var hans eget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
