Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
upp sina jemnåriga. Han kallades icke idioten
längre.
Och Olsons något sträfva vänlighet gjorde
honom känslolös för allt det, som förr förgiftat
hans sinne.
Så var det en dag, han skulle följa Olson
bort till en nyodling, som låg i utkanten af
dennes egor, och der folket var under arbete.
Det var midt på middagen, och de hade
gått länge på den solstekta, dammiga
landsvägen utan att möta en menniska. Då, just
som de kommit uppför en höjning, som skymt
utsigten för dem, fingo de se en äldre kvinna
komma emot dem, mödosamt sträfvande upp
för backen. Det gick en stöt genom
Johannes, då han fick se henne, ty, oaktadt ansigtet
nästan var doldt af den framdragna halsduken,
igenkände han dock strax sin mor. På ett
helt år, allt sedan han kom till Olson, hade
de icke sett hvarandra, och nu erfor han en
plågsam känsla af obehag, nästan af blygsel
öfver att möta henne tillsammans med denne.
Och lydande sin första ingifvelse, tog han
hastigt blicken ifrån henne och låtsades itrigt
betrakta något på sidan om vägen, så att han
nästan kom att vända ryggen till henne. Men
då han härvid smög sig till att kasta en blick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
