Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
medan rågen girigt sög upp värmen, så att
axen svälde och gulnade af välmåga.
Men Olson gick med mulen blick och
rynkad panna vägen framåt. Han hade ingen blick
för de väldiga hölassen, som kommo tungt
skramlande förbi honom med höet svällande ut
ötver bräddarna som fradgan i ett ölglas, och
det var helt mekaniskt som han ryckte till sig
en tapp och pröfvande gnuggade den mellan
fingrarna. Hans tankar voro långt derifrån.
Sålunda hade han kommit fram till fältet,
der folket var under arbete. Då trängde ljudet
af en häftig ordvexling till hans öron. Han
stannade och lyssnade, ännu halft frånvarande,
dold af det sista hörnet af rågåkern, längs med
hvilken vägen gick.
Då hörde han Johannes skälfvande, af
raseri nästan kväfda röst, och han ryckte
ofrivilligt till. Han lyssnade uppmärksammare,
det lät som om man brottats, så kom ljudet
af ett tungt fall, folket aflägsnade sig skrattande,
medan en af drängarne ropade hånande efter sig:
»Inte må du tro, att man krusar för en
så’n der utböling inte! Gå du hem till mor
din igen, fattiglapp!»
Då han kom fram, reste sig Johannes från
marken, snyftande af magtlöst raseri! Men då
han fick se fadern, vände han sig mot honom
och utbrast:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
