Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utbredde sig länge och väl öfver detta ämne,
om och om igen upprepande samma ord, ( under
det Johannes stod tyst och väntade, kännande
att härunder låg någon afsigt, mot hvilken han
måste vara på sin vakt. Men dessa förmaningar
uppväckte hos honom en förbittring, som han
blott med svårighet kunde kufva.
»Men han kunde väl förstå, att han inte
alltid på det sättet kunde ligga Olson till last.
Han var nu så gammal att han kunde försörja
sig sjelf, och han kunde derför inte längre
påräkna någon hjelp af Olson. Och fast det
egentligen var hans egen sak, hade denne nu
skaffat honom en bra plats, som han kunde få
tillträda redan om en vecka. Och nu hoppades
de, att han skulle visa sin tacksamhet derför
genom att sköta sig bra.»
Då hon tystnat, stod Johannes en stund
orörlig, liksom väntande, men då det icke kom
något vidare, vände han sig och gick utan att
säga ett ord.
Han trodde icke ett ord af hvad hon sagt,,
icke ett ord, det var naturligtvis lögn
alltsammans. - Men han skulle inte låta skrämma sig!
Och under några dagar hakade han sig
med förtviflans envishet fast vid denna
öfver-tygelse.
Men så småningom började en smygande
oro bemäktiga sig honom. Om det ändå skulle
vara sant? Och så snart detta tvifvel en gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
