Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och från den stunden förbjöd hon Metta all
läsning, som icke nödvändigt behöfdes för
skolgången.
En tid försökte hon att hafva henne till
hjelp i boden för att sålunda alltid ha henne
under ögonen, men måste snart afstå derifrån.
då det gick alldeles på tok. I stället fick Metta
så småningom öfvertaga hushållet, — hvilket
hon då någorlunda redde sig med. De tyngre
göromålen utförde dock madamen alltjemt sjelf.
Hon orkade ju ingenting, den lilla stackarn!
Ja, det var ett sorgebarn, — ett riktigt
sorgebarn! Ibland grubblade hon öfver, hvad
hon kunde hafva förbrutit, för att få ett barn,
som så i allt var just motsatsen till hvad hon
önskat sig. Och då förestälde hon sig, hur
lyckligt allt skulle hafva varit om hon fått en
son, — en stark, frisk, dugtig pojke, praktisk
som hon, företagsam som hon, utan några af
de der dumma grillerna och fantasierna, som
hon visste att Metta gick och dolde för henne,
— nej, med sunda tankar och redigt hufvud,
som kunde varit henne till en hjelp i boden
och öfvertagit den efter henne. Men så kände
hon sig åter i nästa ögonblick ångerfull öfver
denna tanke, — och då hon mötte dotterns
blick, tyckte hon sig läsa en smärtsam
förebråelse deri, och hon kände ett stygn af
samvetskval i hjertat. — Då plågade henne åter den
tanken, att dottern icke trodde, att hon älskade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
