Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
henne så mycket mer, som hon sjelf ickc haft
några tårar, och hon utbrast häftigt :
»Men så sluta då! Inte får du honom till
lifs igen genom att gråta! Hör du, sluta då!»
Och hon sökte lyfta upp dottern, som
kastat sig ner på soffan och dolt ansigtet i
sina händer. Då hörde hon henne hviska
mellan snyftningarne:
»Ah, mamma, om du visste, om du visste!»
Hon bleknade och tog hastigt bort sina
händer.
»Hvad, hvad då för slag?» frågade hon
andlöst.
Men Mettas enda svar var en lång,
stönande snyftning.
Det var tyst en stund, så frågade madamen
med en darrning på rösten, liksom rädd för
sina egna ord:
»Herre Gud, barn, du har väl inte råkat
i olycka?»
Metta grät icke mera, hon endast böjde
sig djupare ned.
Madamen rätade med en suck upp sig:
Det var således på det sättet! Ah, nu tyckte
hon att hon länge anat det, att det länge legat
hotande öfver henne, att hon vetat att det
skulle komma!
Måhända var det derför som, sedan den
första smärtan af slaget gått öfver, hon på en
gäng uppfyldes af en slö likgiltighet, i hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>