Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRYTNINGAR.
en vaksam, misstrogen försigtighet. Han
misstrodde allt och alla, anade försåt och snaror
öfver allt i sin väg, och kände sig först noga
före innan han tog ett steg.
Men nu var det ej längre så; nu hade
den beräknande viljan gifvit vika för en
feberaktig åtrå, en lidelse, som tog alla hans
själs-och kroppskrafter i besittning, gjorde honom
till slaf under sitt välde. Han kastade sig med
ett slags raseri in i affärerna, arbetade rastlöst,
dag och natt, utan att kunna njuta någon hvila.
Han var som en full menniska, som då hon
en gång börjat springa, icke kan hålla sig uppe
annat än genom fortsatt springande; i samma
ögonblick hon stannar, faller hon. Han kastade
sig in i vidlyftiga spekulationer, satte stora
summor på spel, vann ännu större, men kände
sig aldrig nöjd, icke ens glad öfver det han
vunnit. Han förlorade sin kallblodighet gent
emot penningen, den steg honom åt hufvudet
som en rusdryck.
Han hade penningfeber.
Men stundom, midt i arbetet, under det
han satt lutad öfver sina siffror, kunde det fara
ett ryck genom honom, och han var på en
gång borta från allt. Då såg han framför sig
ett par ögon, sorgsna och förebrående, en blick,
som brände honom lik en anklagelse, och ett
tvifvel steg upp och tog form i hans sinne.
Var det värdt att eftersträfva, detta, hvaråt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
