Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Gå och lägg dig, och bry dig inte om
det der!»
Axel gick, och Karr försjönk i tankar.
Gossens ord hade uppväckt pinsamma minneh
hos honom, minnen, som nu så länge varit
undanlagda, att han nästan lyckats glömma,
att de funnos till. Men efter en stund kände
han någon sakta röra vid sin arm. Han vände
sig om. Det var Axel, som kommit tillbaka,
halft afklädd och barfota.
»Var det mitt fel, pappa?» frågade han
hviskande och såg på fadern med en stor,
ängsligt forskande blick.
Det började rycka i Karrs ansigte, och
med kväfd röst svarade han:
»Nej, nej, du rådde inte för det.»
Den lille drog en djup suck af lättnad och
gick. I dörren vände han sig om, visade på
sina bara fötter, som voro randiga efter
strumporna och skrattade.
Karr såg efter honom, öch då han väl var
borta, betogs han af en häftig, nästan
smärtsam lust att taga honom i sina armar, krama
honom, kyssa honom, smeka honom. Och hela
kvällen plågades han af en bitter ånger öfver
att han icke gjort det. Han hade en känsla
af, att han låtit något dyrbart gå förloradt
för sig.
Det hände honom stundom, detta, i
ensamheten kunde det ibland komma öfver ho-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
