- Project Runeberg -  Handbok för lokomotivförare /
38

(1865) [MARC] Author: Theodor Hwasser
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

genom kortare handy ef och grö fre stigning, h varemot
då Sharp genom häfstängerna å bromsaxeln endast
fördubblar den, Allan ökar den 5,6 gånger och att
bromskraften hos den sednares är större än den förras.

Sedan vi nu gjort oss bekanta med lokomotivets
sammansättning och egenskaper såsom vagn, öfvergå
vi till maskinen; och vilja dervid följa den ordning, i
hvilken dess delar förekomma såväl för frambringande
som fortledande af rörelse samt hafva sålunda att i
främsta rummet egna uppmärksamheten åt pannan, hvari
Lokomo- ångan eller drifkraften bildas. Ångpannan å ett
loko-tiv-ång- motiv, Fig. 37, har 3 hufvudafdelningar, nemligen
eld-Fig.ns7. staden A, rörstaden eller den cylindriska delen B, och
rökstaden eller röklådan C med dess skorsten D. Till
sitt yttre är den hopnitad af jernplåt ^ tum tjock för
eldstaden, | å T7ff för rörstaden och £ för röklådan och
skorstenen. Eldstaden är på alla sidor omgifven af
Inre eld- vatten och har således dubbla väggar. Den inre
eld-staden. staden, vanligen af koppar, är med den yttre
vatten-Figg. 38,39. förenad vid bottnen och eldstadsluckan, på hvilka
ställen ramar a och b, Fig. 38, af smidt jern fylla
mellanrummen.

Rummet emellan den yttre och inre bör nere vid
bottnen aldrig understiga 2^ tum, likasom sidorna af
den inre eldstaden böra gifvas en lutning inåt af minst
1:50 för att underlätta vattnets och ångans rörelser
omkring densamma, Figg. 38 och 39. Plåtens tjocklek
i såväl tak som sidor af kopparpannan tages vanligen
^ tum med undantag af den delen c af främre sidan,
Fig. 38, hvari tuberna äro fastade, hvilken är | tum.
Tub eller Denna sida kallas eldstadens tub- eller rörplåt, till
rörplåt. skillnad från den i röklådan, som är af jern och f tum
Plana tjock. För att gifva de plana sidorna erforderlig styrka
sidornas niot det tryck, hvarmed ångan verkar på deras inre
samman- y^or »rQ ^ förena(je genom gängade och nitade
nag-Fig. 4u. lar af koppar eller jern, dock vanligast det förra, så
indelade, att en belöper sig på hvarje 16:de qvadrat-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:08:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/htlok/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free