Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MATTIAS.
Är det sant?
MARTA.
En gång kanske, men — icke sedan. Och
icke förut. Ibland tror jag ni är hans vän;
ibland att ni — hatar honom.
MATTIAS.
Icke så stora ordl Alltsamman är mycket
enklare.
Vi voro skolkamrater, och, med någon
förändring af en gammal sats, skulle man kunna
säga, att ingen är stor för sina gamla
skolkamrater. Han var ju klassens driftkuku.
MARTA.
Det var skändligt af erl
MATTIAS.
Det var utan tvifvel orätt. Men barn ha nu
en gång skarp blick för det löjliga. Eller
egendomliga, om ni hellre vill.
Men sedan erkände jag visst hans stora
be-gåfning. Ja, det var en tid, då jag slöt mig till
honom med hela den entusiasm, hvaraf jag var
mäktig. Och den var kanske icke så ringa —
då — som det syntes.
MARTA.
Nej, doktor, jag såg den. Och det — kan
jag sedan aldrig glömma.
MATTIAS.
Jag var den förste som såg, hvad han var
— anade, hvad han kunde blifva. Då ingen
4. — Mikael.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
