Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nyss, när jag gick med Sara, ut&t vägen —
vi kommo in i skogen, där var så svalt, så tyst,
det låg ännu ett par drifvor mellan träden, men
det flödade och sorlade, som af tusen bäckar,
tusen stämmor som jollrade och jublade, öfver
mitt bjärta sköljde de, så friskt, så rentl Jag
ville gråta — och då, då var det jag börde
hans röstl
Nej, jag är icke den samma som förrl Allt
är annorlunda — inom mig — utom mig.
Skogen, bergen, himmelen, stugan här, det gamla
trädet där — jag älskar dem, de äro med mig,
de skola hjälpa mig att frälsa mitt barn.
OLOF
ser på henne.
Edit! Ja, sådan var du! Jag måste ju älska
dig! Hvarför då detta? Kastar sig ned för henne,
omfattar hennes knän och döljer ansiktet i hennes sköte.
Edit! Tag ifrån mig skammen!
EDIT
lägger handen på hans hnfvud.
Ja, jag tar den! Unna mig då också lyckan!
Res, Olof — res — och glöm!
Du har ditt lif, som väntar dig — ditt stora
lif! Jag förstår det icke, men kanske är det
stort. Människorna skola älska och hata dig —
och prisa dig!
Om mig skall du icke bekymra dig. Min far
skall nog hjälpa mig att ordna allt. Hur — det
vet jag ännu inte, men det skall nog gå.
Aldrig — det lofvar jag dig — skall du mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
