Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÖTET
Hans* troget som en spegelbild, och uppe på
backens krön stannade de båda ryttarne midt emot
hvarandra och deras blickar möttes.
Men gubbens blick var blott som en mörk
skuggning under de hvita ögonbrynen, hans
händer lågo som liflösa på sadelknappen och tyglarna
hängde slaka från hästens hängande hufvud. Dräkten
var rik, men vårdslös och nött. Ung-Hans
betraktade honom med en växande beklämning, han
visste att han aldrig sett honom förr och dock
kände han honom.
»Hvarför stänger du vägen för mig?» sporde
Ung-Hans med pockande stämma.
»Vägen är min,» svarade den gamle och
suckade.
»Du ljuger! Vägen är allmän väg.»
»Den var det för femtio år sedan, men nu är
den min. År efter år har jag förvärfvat stycke
efter stycke; nu har jag hunnit till milstenen, som
du ser där borta vid vägkröken. Men det är
långt kvarl»
Och åter suckade den gamle.
»Hvart är det långt?» sporde Ung-Hans.
»Det är långt kvar, innan jag kommer till
början och till slutet. Och förr än jag kommit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
