Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derna i barnslig glädje öfver att de förstodo
hvarandra så väl.
Hon satte sig på en sten invid branten och
bjöd honom att taga plats vid hennes sida. Men
han satte sig på mossmarken invid stenen.
Och det tysta samtalet gick vidare med frågor
och svar. Men underliga tankar stego upp i
Brynolfs sinne och lyfte sig och sväfvade bort i den
dunkla rymden, där snötinnarna långsamt bleknade
och försvunno. Han såg på den unga kvinnan,
men han såg icke längre hennes tecken och han
svarade icke på hennes frågor. Då lät äfven hon
sina händer sjunka stilla i skötet och satt orörlig,
skådande nya, förut okända syner, som
frammanades för hennes sinne af den främmande mannens
närhet.
Men Brynolf såg i hennes ögons dunkla djup
och läste där sina egna tankar.
»Hvem är du?» sade han för sig själf, »du
underliga, tysta flicka? Det är stillhet omkring
dig och stillhet inom dig, och dina blickar äro
såsom budskap från den eviga stillhetens rike. Då
jag ser dig, sörjer mitt hjärta att det lärt känna
alla världens falska ord och falska skratt och falska
snyftningar. Och det synes mig att jag är gammal,
mitt hår börjar hvitna och blodet rinner sakta i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
